Publicerad 2020-02-07

Positiv realism

Positiv realism kan sammanfatta svensk grisuppfödning i dagsläget. Vi befinner oss nu i en situation med viss brist som bedöms öka samt stigande priser på svenskt griskött.
Förbrukningen av griskött, kilo per person, har mellan 2013–2018 minskat med drygt elva procent och fortsätter minska. Andelen svenskproducerat griskött av förbrukningen har under samma tid ökat med drygt 13 procent, från 66,8 till 75,7 procent, vilket är en fantastisk utveckling. Vi vet att svenskt kött har ett starkt förtroende. Men hur stor del av självförsörjningsgraden i dag grundar sig på ett aktivt val av svenskt kött och hur stor del beror på brist på kött från Europa? Vilken andel svenskproducerat kött är det rimligt att räkna med i framtiden när marknaden återställs till det normala och vilken nivå gynnar oss uppfödare? Framåt gäller det att ligga i och sprida fakta om den hållbara, klimatsmarta svenska grisen för att bibehålla en hög självförsörjningsgrad och att svenskt griskött alltid ska vara det självklara valet.

Risken med brist på griskött är att det kan leda till nya konsumtionsmönster som kan vara svårt att ta igen. Vi behöver i dagsläget fylla våra stallar för att möta bristen så mycket det bara är möjligt. Vi ska även tänka på att effektivisera våra anläggningar som är till åren, så att de blir mer lättskötta och för att framåt kunna höja våra resultat och möta svårare tider. Men för att investera och höja vår nivå krävs att vi ser och har en långsiktig ekonomisk säkerhet i förhållande till de risker som tas.
Ett orosmoment är afrikansk svinpest (ASF) som nu påvisats tolv kilometer från den tyska gränsen. Hur påverkas vi om Tyskland drabbas av ASF? Hur påverkas prisbilden och vår självförsörjningsgrad om tyskt kött vill in på den svenska marknaden i större omfattning igen? I dag finns en brist i Sverige på framförallt charkråvara som ofta är importerat kött. Vi befinner oss i en situation vi aldrig tidigare sett där importköttet är både dyrare och en bristvara, eftersom köttet i EU framförallt exporteras till Asien.

United Minds marknadsundersökning av svenskt griskött som gjordes 2019, på uppdrag av Sveriges Grisföretagare, visade att det finns en stor okunskap om griskött. Endast hälften av konsumenterna svarade ja på frågan att svenska grisar får behålla korren. Drygt hälften vet att Sverige använder minst antibiotika till djur i EU. 30 procent svarade ja på frågan om huruvida gris har lägre klimatutsläpp än nöt och lamm och 24 procent svarade att griskött är ett klimatsmart alternativ. Griskött väljs framförallt för att det är gott och prisvärt. Det väljs bort på grund av att man tror det är förknippat med dålig djurhållning (vilket troligen beror på att det är svårt för konsumenterna att skilja på svenska och utländska förhållanden), inte klimatsmart (det är framförallt yngre konsumenter som har den uppfattningen) och att det uppfattas som onyttigt (fett).
Vi måste fortsätta att upplysa konsumenterna om att svenska grisar får behålla knorren och att den svenska djurskyddslagen är strängast i hela världen och vad det faktiskt innebär. Vi har nu fått aktuella fakta från LCA-analysen gjord på svensk gris som visar på fina siffror och att det absolut är ett klimatsmart alternativ. Som det är nu har grisköttet ingen tydlig position - fisk upplevs som hälsosamt, kyckling är enkelt och nötkött är lyxigt. Vi vet att grisköttet platsar i alla kriterierna. Ett viktigt arbete nu i ”goda tider” är produktutveckling för att höja status och för att flytta fram grisköttets position.

Trenden framåt kommer att vara att granska olika produkters näringstäthet i förhållande till klimatpåverkan. En sak är säker och det är att den svenska friska, hållbara och klimatsmarta grisen matchar framtidens krav!

Jeanette Elander
Ordförande Sveriges Grisföretagare