Publicerad 2020-09-18

Färre företag men allt större behov av branschförening

Skörden har förflutit väl med gynnsamt väder och den svenska grisen är efterfrågad hos våra svenska konsumenter, sammanfattningsvis ett gynnsamt år så här långt. Vilka förändringar kommer vi se när pandemin blir historia och svinpesten är bekämpad? 

Nu gäller det att jobba vidare med att stärka våra företag och grisköttets position framåt. ”Swedish Pork”, Sveriges Grisföretagares satsning för att marknadsföra 100 procent svensk gris är ett komplement till det arbete som redan görs för att ytterligare stärka grisköttets position. Det är ett resultat från ett stämmobeslut som tagits av våra medlemmar, som anser att detta är mycket viktigt.

Utvecklingen inom lantbruket går mot större men färre enheter. Det är en helt naturlig utveckling för stärkt konkurrenskraft, lönsamhet och för ett fortsatt lantbruk inom landets gränser med de förutsättningar vi har och har haft sedan EU-inträdet. Hur ett företag utvecklas styrs av olika incitament beroende på gårdens läge, förutsättningar och ägarens intresse.

Med större företag höjs kraven på kontroll från bland annat kommuner, länsstyrelser, Jordbruksverket och Arbetsmiljöverket. Större enheter tycks även påkalla djurrättsterroristernas uppmärksamhet i högre utsträckning. Detta innebär att behovet av specialiserade branschorganisationer som till exempel Sveriges Grisföretagare, som bevakar och arbetar för medlemmarnas intressen med 100 procent fokus på just gris, inte blir mindre. Enligt Jordbruksverkets statistik har antalet besättningar med grisar minskat med nästan 40 procent mellan 2010 och 2019. Med färre företag och potentiella medlemmar så är det en utmaning för branschorganisationerna att framåt hitta nya modeller som finansierar det arbete som görs.

Många av de växtbaserade livsmedlen vi i dag äter är både producerade och förädlade utomlands. Det är klart att det säkert finns många funderingar kring varför mycket av detta eller likvärdiga produkter inte produceras här. En anledning är att vi inte har råd att riskera osäkra odlingar som inte ger en tillräcklig skörd av tillräckligt god kvalitet. Vi är beroende av varenda krona och odlar de grödor som vi vet vi har störst chans att lyckas med.

Om odlingen trots allt misslyckas, med brister i kvalitet på grund av till exempel vädrets makter, så måste vi ha en avsättning även för denna gröda. Här har djuren en viktig roll och grödor som inte klarar kraven men är attraktiva som foder har en alternativ användning. När det nu är på tapeten att CAP-budgeten ska minska så gynnar inte det innovation, förändring och ytterligare hållbarhetsarbete.

Åsikter om hur vi ska producera mat, vilken mat vi ska producera, vilken mat vi ska äta, det har många. Vill du ha fakta om hur det faktiskt fungerar i verkliga livet och hur allt hänger ihop - fråga en lantbruksföretagare!

 

Jeanette Elander
Ordförande Sveriges Grisföretagare